RASSTANDARD för dansk-svensk gårdshund (länk)

Vad är en rasstandard?

En rasstandard är ett dokument som metodiskt beskriver hur en hundras ska se ut och vara. Standarden behandlar rasens ursprung och användningsområde, konstruktion, rörelser, päls, färg och storlek. Rasstandarden ska fungera som utgångspunkt för avel och bedömning av avelsresultat vid utställning.

Svenska Kennelklubben, SKK, är medlem i den internationella organisationen Federation Cynologique Internationale, FCI. SKK erkänner därmed alla raser som erkänns av FCI. Det är rasens hemland som bestämmer över standarden inom FCI. För varje FCI-erkänd ras publicerar FCI den rasstandard som gäller inom hela organisationen.

FCIs standarder är uppställda enligt en särskild mall med fasta rubriker. SKK översätter FCIs standarder till svenska och översättningarna publiceras på SKKs webbplats. FCIs raser är indelade i 10 grupper utifrån ursprung och användningsområden.

Hur och när ändras en standard?

Inom FCI kan en rasstandard ändras på initiativ av rasens hemland. Hemlandet skickar då den reviderade standarden, på ett av FCIs språk, till FCI för fastställande. När det har skett så publiceras standarden på FCIs webbplats och den gäller därefter inom hela FCI.

Vad menas med att en hundras är erkänd?

Att en hundras erkänns av en nationell kennelklubb innebär att hundar av den rasen kan registreras (stambokföras), i den kennelklubbens register och därmed även delta på utställningar, prov och tävlingar.

FCI-erkända raser

FCI erkänner drygt 350 hundraser. En ny ras kan erkännas om den uppfyller ett antal kriterier beträffande historia, population, blodslinjer, hälsa och temperament. När en ny ras erkänns fastställs även en standard för rasen.

De FCI-erkända raserna indelas i 10 grupper utifrån ursprung och användningsområden:

Grupp 1	Vall-, boskaps- och herdehundar
Grupp 2	Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar
Grupp 3	Terrier
Grupp 4	Taxar
Grupp 5	Spetsar och raser av urhundstyp
Grupp 6	Drivande hundar samt sök- och spårhundar
Grupp 7	Stående fågelhundar
Grupp 8	Stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar
Grupp 9	Sällskapshundar
Grupp 10	Vinthundar

Raser erkända inom Nordisk Kennelunion eller av SKK

Nordisk Kennelunion, NKU, erkänner även ett antal hundraser som inte är FCI-erkända. Det har skett gemensamt av de nordiska kennelklubbarna enligt särskilda kriterier. Sedan 2019 beslutar dock varje kennelklubb inom NKU separat om att erkänna nya raser som inte är FCI-erkända. SKK kan alltså erkänna nya raser nationellt enligt särskilt framtagna och fastställda riktlinjer.

Svenska raser

Sverige och Svenska Kennelklubben är hemland för tolv hundraser. Av dessa är nio erkända av FCI och tre av NKU. De FCI-erkända svenska raserna är:

• dansk-svensk gårdshund (gemensam dansk-svensk hundras)
• drever
• hamiltonstövare
• jämthund
• norrbottenspets
• schillerstövare
• smålandsstövare
• svensk lapphund
• västgötaspets

De NKU-erkända svenska raserna är:

• gotlandsstövare
• hälleforshund
• svensk vit älghund

Under de senaste åren har SKKs arbetsgrupp för standardfrågor i samarbete med respektive rasklubb reviderat rasstandarden för de flesta av de svenska raserna. Det har också inneburit att de FCI-erkända svenska raserna har fått en ny FCI-standard.

Rasillustrationer

I en rasstandard ingår en illustration (teckning eller foto) som visar hur rasen ser ut. Det är rasens hemland som bestämmer vilken illustration som ska användas. Det innebär att SKK i sina översättningar använder samma illustration som finns i FCIs standard. I vissa standarder saknas dock en illustration. I Sverige är öronkupering och svanskupering förbjuden enligt lag. Visar FCIs standardillustration en kuperad hund så kommer den bilden inte att användas i SKKs standardöversättning.

I ett omfattande projekt inom NKU anlitades tidigare två systrar Davidson från Australien för att teckna rasillustrationer för standarder. Teckningarna kännetecknas av hög konstnärlig kvalitet. De har även gjorts tillgängliga för FCI att användas som illustrationer i rasstandarder varför Davidsonteckningar kan ses i många av FCIs standarder och i SKKs översättningar samt på andra ställen på SKKs webbplats.