|
Rasklubben arbetar för att aveln av den
dansk/svenska gårdshunden ska ske på ett så sunt och genetiskt
uthålligt sätt som möjligt. Jämfört med många andra hundraser är
gårdshunden “frisk och sund”. Rasklubben är dock noga med
att även de, jämförelsevis kanske små, problem som föreligger ska
åtgärdas. Vi vill försöka hålla en hög profil när det gäller sund
hundavel. RDSG verkar för att aveln bedrivs i enlighet med de särskilda
avelsrekommendationer och den Rasspecifika avelsstragegi (RAS) som tagits
fram inom klubben..
En studie över rasens
bevarandegenetiska status har nyligen slutförts av Eleonore Gåvsten vid
Stockholms universitet. Eleonores rapport kan beställas här. Glöm
ej uppge namn och adress.
Mentalbeskrivning av
gårdshundar
Inom ramen för den rasspecifika avelsstrategin bedrivs mentalbeskrivning av dansk/svenska gårdshundar.
Målsättningen är att i ett första steg mentalbeskriva ca. 100 hundar
för att få en god bild av rasens mentalitet så som den kan beskrivas
med de för närvarande tillämpade metoderna. Klubben arrangerar i mån
av möjlighet beskrivningstillfällen vid brukshundklubbar runt om i
landet. Klubben uppmuntrar också gårdshundsägare att själva
mentalbeskriva sin hund hos närliggande brukshundklubb.
Arbetet med mentalbeskrivningar sker
under ledning av expertis från Svenska Brukshundsklubben.
Mentalbeskrivning av hund har utarbetats inom ramen för Svenska
Brukshundsklubbens (SBK) verksamhet. Hundens mentalitet beskrivs genom att
dess reaktioner i olika arrangerade situationer observeras. Med hjälp av
ett protokoll noteras hundens agerande i en intensitetsskala.
Vill Du veta mer om klubbens arbete med
mentalbeskrivning?
Kontakta ansvarig person på den plats
som är närmast Dig:
Göteborg: Anne Hansson, tel: 0302
- 158 93, e-post: anne@gardshund.com
Skåne: Gun Grysell, tel: 040 - 21
20 22, e-post: gungrysell@hotmail.com
Avelsrådgivning
Vill du ha avelsråd för din tik?
RDSGs
avelsråd hjälper dig gärna men du måste:
1.
vara medlem i rasklubben
för dansk/svensk gårdshund (RDSG)
2. ha höftledsröntgat
din tik och fått bedömningen HD grad A eller B (HD-fri) utan negativ anmärkning
3. ha ställt
ut din tik på officiell utställning och fått lägst en 2:a i
kvalitetsbedömning
4. följa
SKKs grundregler
5. följa
RDSGs avelsregler
Först sedan punkt 1-3 är klara och du
har satt dig in i punkt 4-5 är det dags att kontakta avelsrådet.
RDSG värnar om att behålla gårdshunden som en sund, frisk och
ursprunglig ras och därför läggs stort ideellt arbete
vid avelsfrågorna. Hjälp rasen genom att sätta dig in i det arbete som
gjorts och följa de regler som antagits.
Hanhund
till avel
Vill du använda din hane i avel?
RDSGs
avelsråd hjälper dig gärna men du måste:
1. ha höftledsröntgat
din hane och fått bedömningen HD grad A eller B (HD-fri) utan negativ anmärkning
2. ha ställt
ut din hane på officiell utställning och fått lägst en 2:a i
kvalitetsbedömning
När punkt 1och 2 är klara är dags att kontakta avelsrådet.
Krav för valphänvisning
För att en uppfödare ska få hjälp av klubben med förmedling av valpar
krävs att klubbens rekommendationer för avelsarbetet följs. Rasklubben
har dock i praktiken inte möjlighet att i detalj granska varje
uppfödare.
Därför uppmuntras du som potentiell valpköpare att läsa igenom
avelsrekommendationerna och själv undersöka
om reglerna följs av din tilltänkta uppfödare. Då bidrar du till en
genetisk sund avel av gårdshunden.
Etiska rekommendationer
för
uppfödning
Särskilda rekommendationer för hur uppfödning bör bedrivas och hur
hundar bör hanteras i samband med uppfödning har antagits av rasklubben.
Valpköpare uppmuntras att noga gå igenom dessa rekommendationer inför
valpköp och kontrollera att dessa efterföljs av den tilltänkte
uppfödaren. Då bidrar du till en sund uppfödning där hundarnas
välbefinnande och hälsa sätts i främsta rummet.
Höftledsdysplasi (HD)
Höftledsdysplasi är en ärftligt skada på höfterna som hunden kan ha
mer eller mindre stora problem med. Avel ska bara ske med djur som är
fria från HD-fel (bedöms efter röntgenundersökning). Vidare bör inte
djur som själva är HD-fria men som har många nära släktingar (t.ex.
föräldrar eller helsyskon) med HD användas i aveln.
Som valpköpare bör Du vara noga med att dessa krav är uppfyllda
– då bidrar Du också till att främja aveln av friska djur och Du
löper också mindre risk att köpa en hund som senare får problem med
höfterna. De nya avelsrekommendationer som klubben tagit är också bara
rådgivande, och det ankommer även här på köparen att förhöra sig om
i vilken utsträckning olika rekommendationer följs.
Vår valpförmedlare Anne Hansson
hjälper Dig gärna med information kring dessa frågor.
Röntga Din hund!
När hunden är ca. 1.5 år bör den röntgenundersökas hos veterinär för att
se hur höfterna ser ut. Resultatet rapporteras sedan till Svenska
kennelklubben (SKK). Alla ägare av gårdshund uppmuntras att röntga sina
hundar även om de ej planerat använda djuren i aveln. Det är viktigt
att vi får så god kunskap som möjligt om spridningen av HD i rasen. Ju
mer information som finns om olika hundar desto lättare blir det också
att försöka identifiera anlagsbärare och linjer där skadan är
särskilt vanlig.
Avelsrekommendationer
Rasklubben för dansk/svensk gårdshund (RDSG) har antagit en målsättning med avelsverksamheten liksom rekommendationer
för hur den bör bedrivas för att befrämja genetisk sundhet. Vidare
gäller självfallet Svenska kennelklubbens (SKKs) grundregler för
hunduppfödning.
Målsättningen för avel gällande dansk/svensk
gårdshund
Den övergripande målsättningen är att bevara den dansk/svenska
gårdshunden som en frisk, alert, duglig, vänlig och tillgänglig gårds-
och sällskapshund med den, sedan gammalt dokumenterade, rastypiska
exteriören. Avelsarbetet ska bedrivas så att de rastypiska egenskaperna
bevaras och den genetiska variation som rasen besitter inte utarmas. Aveln
ska bedrivas utan inkorsning av andra raser. Endast fysiskt och mentalt
friska djur ska användas som avelsdjur. Inavelsökningen i beståndet ska
minimeras. Vid beräkning av inavelsgrad hos enskilda individer bör
samtliga kända släktled beaktas.
Rekommendationer för avel med dansk/svensk
gårdshund
Minimera
inavelsökningen
Avelsdjur
bör väljas så att inavelsgraden hos avkomman inte blir onödigt hög.
Generellt bör nära inavel undvikas i största möjliga mån. Vid beräkning
av inavelsgrad hos enskilda djur ska samtliga kända släktled beaktas.
Bibehållen
genetisk variation
Aveln
bör planeras så att förlusten av genetisk variation inte sker onödigt
snabbt. Strävan bör vara att öka andelen individer i beståndet som
får valpar.
Antal avkommor per avelsdjur
Äldre,
friska hanar som ännu ej reproducerat sig bör prioriteras i
avelsarbetet. Tikar som ännu ej fått valpar bör prioriteras. Är
tiken äldre än 4 år innan första kullen bör ett veterinärmedicinskt
utlåtande som stöder lämpligheten i valpning inhämtas.
Enskild
hanhund eller tik bör ej lämna mer än 20-25 valpar. Tikar får erhålla
högst 5 kullar (i enlighet med SKKs bestämmelser). Parning mellan samma
tik och hane bör ej lämna mer än 10 avkommor. Undantag från denna
rekommendation bör endast göras för att minimera förlusten av genetisk
variation.
Endast friska djur används i avel
Endast
mentalt och fysiskt friska djur användas för avel. Djur med medfödda,
allvarliga, defekter och sjukdomar bör generellt ej användas i aveln.
Mindre exteriöra defekter kan i vissa fall tolereras. Vad som är
allvarligt respektive tolererbart avgörs efter konsultation inom klubben
( ink. avelsrådet).
Vid
defekter och sjukdomar som har förmodat ärftlig orsak iakttas även försiktighet
när det gäller att använda nära släktingar till det drabbade djuret i
avelsarbetet. Djur som innehar hög risk för att nedärva defekter och
sjukdomar ska inte användas i aveln (i enlighet med SKKs bestämmelser).
Vid sådana defekter där arvsgången bedöms vara autosomal recessiv
defekten visar sig hos avkomma om anlaget nedärvs av såväl modern som
fadern) gäller
samma rekommendationer som för Leg Perthes (se nedan).
Höftledsdysplasi
Avelsdjur
ska vara höftledsröntgade och bedömda A eller B (eller u.a. enligt
gamla systemet) och utan annan anmärkning om defekt på höfterna. Vid
användning av ett djur med bedömning B på höftleden i avel bör
partnern vara bedömd A.
Djur
som är bedömda A eller B men där mer än 60% av föräldrar och
kullsyskon är bedömda C-E bör inte användas i aveln.
När
det gäller hanhundar som röntgats efter 7 års ålder och aldrig har
haft problem med höfterna kan HD grad C tolereras.
Hanar
som är äldre än 9 år och inte har haft problem med höfterna under sin
livstid kan användas i aveln utan röntgenundersökning.
Leg perthes
Hundar
med leg perthes bör ej användas i aveln. Hundar med ett eller flera
helsyskon som uppvisar leg perthes bör ej användas i aveln. Hundar som
givit en eller flera avkommor med leg perthes bör ej användas i aveln.
Pathellaluxation
Djur
med pathellaluxation bör ej användas i aveln.
Navelbråck
Djur
med navelbråck av en sådan omfattning att bråcket ej försvinner utan
måste opereras bör ej användas i aveln.
Bett och tänder
Djur
med bettfel (t.ex. underbett) bör ej användas i aveln.
Saknade tänder (medfött):
Djur som saknar en eller flera bakre kindtänder (molarer) och/eller hörntänder bör ej användas
i aveln. Djur som saknar mer än tre främre kindtänder (premolarer) bör ej användas i
aveln. Djur som saknar mer än en framtänder bör ej användas i aveln.
Vid användning av djur som saknar en eller flera tänder (undantag om
endast enstaka P1 saknas) bör avelspartnern var fulltandad.
Mentalitet
Endast
mentalt friska hundar bör användas i aveln. Mentalbeskrivning (Svenska
brukshundsklubbens MH-beskrivning) av hundar uppmuntras.
Undantag
Undantag
från rekommendationerna ovan bör endast göras om den genetiska
"vinsten" med att använda en viss hund bedöms överväga
riskerna med spridning av anlag som ger defekter.
Exteriöra krav
Avelsdjur
ska ha erhållit minst 2:a i kvalitetsbedömning på utställning. Tikar
som är mycket små (under ca. 5,5 kg) bör generellt inte användas i aveln då
risken för kejsarsnitt bedöms vara stor.
Undantag
Undantag från rekommendationerna ovan kan göras om den genetiska
"vinsten" med att använda en viss hund bedöms mycket stor.
|
